Direktlänk till inlägg 11 februari 2012
Jag läste min älskade väns blogg idag, det var så att hon sms mig idag och skrev att "jag skrev ett blogg inläg om dig idag" och jag tänkte det bara ett inläg om mig :/ lägg av, aldrig !
Jo då mycket riktigt så var det bara ett inlägg om mig BARA mig!!!
Jag läste allt detta och vart så himla glad att jag aldrig fått känna detta av non vän förut det var så fint skrivet att jag börja gråta :)
Ni ska få läsa detta själva orkar nämligen inte skriva allt :)
Jag är så stolt över att kalla dig min vän!
Efter allt du kämpat och fortfarande har glöden, det är nu snart ett år sedan jag träffade dig min vän för första gången! Jag såg då en glad och sprallig tjej precis som jag, allting utvecklades till en trevlighet och gemenskap, vi knöt ett band mellan varandra som i början bara var en tunn garntråd, garntråden över gick till ett paketsnöre, när paketsnöre var där upptäcktes våra gemensamma intressen och vi började prata om personligheter och tillslut blev paketsnöret en bogseringslina, vi hängde ihop sågs flera dagar i veckan, fick aldrig nog av varandra. Vi skrattade och grät ihop, det var nu jag precis hade flyttat till älvan och vi kunde umgås mer än innan, vi tog bogseringslinan och utvecklade till ett tjockt träd!
Detta tjocka träd är inte lätt att fälla. Jag kommer alltid stå här bredvid dig, träd bredvid träd. Du kommer alltid kunna nå mina grenar för en kram eller stöd, du kommer alltid att kunna känna dig välkommen vad det än gäller.
Att ha sett dig kämpa nu och att vi båda ser resultat är helt underbart! Jag vill berätta för dig Sofie att jag är väldigt stolt över dig att du nått såhär långt gumman!
Jag kramar om dig med detta inlägg och kommer fortsätta hålla tummarna för dig!
/din vän Mikaela.
Fattar ni varför jag började gråta lite!!
Gå in gärna och kolla hennes blogg http://tegelstenenochjag.blogg.se/
Love // Snuttetuffsan